Internationella skolprojekt/ Kina

 

Internationella projekt på Sandbergska Competens

 

 

Kina

 

Sedan 2011 har skolan haft ett utbytesprojekt med Wenlan Middle school skola belägen i Hangzou utanför Shanghai.

Hangzhou är en internationell stad med 2,4 miljoner invånare och i staden har många internationella

företag kontor.

 

Wenlan Middle School är en av Kinas främsta skolor gällande så väl nivån på utbildningen

samt elevresultat. Här är skolans hemsida: www.hzwlhs.com

 

För mer information om Hangzhou se: http://www.travelchinaguide.com/

cityguides/hangzhou.htm

 

Under läsåret 2019/20 kommer vi förhoppningsvis att starta ett nytt samarbete med en skola i Peking denna gång:

Affiliatded High School of Peking university, http://www.pkuschool.edu.cn

 

Syfte

 

Syftet med utbytet är att skapa förutsättningar för eleverna att använda sig av sina kunskaper och

färdigheter i ett verkligt sammanhang samt att utveckla sociala kontakter och få en inblick i det

Kinesiska samhället och fördjupa individuella kontakter med elever och personal.

Syftet och planen med våra internationella samarbeten är att hitta former för samarbeten och att öka måluppfyllelsen. Det tar avstamp i läroplanen utifrån värdegrunden och skolans uppdrag. Ex: Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur­ och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. 

 

 

 

___________________________________________________________________________________________________

 

 

Se information om vår resa till Kina oktober/november 2012 på följande blogg.

 

Se bildspel från skolans besök  i Kina

 

Från vår resa till Kina sommaren 2011

Hemkommen från landet långt borta ska jag försöka ge er en sammanfattning av det sagda, hörda och upplevda under vår resa till vår utbytesskola Wenlan High School belägen i Hangzhou, China. Varför jag skriver "försöka" handlar inte om någon motvilja eller oförmåga att dela allt med er utan snarare att upplevelsen var så omfattande och omvälvande att det nästintill känns svårt att klämma in på en bloggsida med hjälp av tecken i en begränsad ruta.

Planen var att jag skulle skriva till er i dagboksform varje dag här på bloggen under min resa i Kina, men det ville sig inte för inloggning på min blogg var säkerhetsspärrad i landet långt borta. Återkommer mer om det senare i min berättelse.

Har ni någon gång planerat en resa och haft bilden klar för er hur resan i alla fall i stora drag ska bli? Överensstämmer den förutfattade bilden alltid med hur resan sen väl blir? Oftast inte. I de flesta fall och situationer så blir det aldrig riktigt som man har tänkt sig. Det är regnigare, vackrare, mer biltrafik,större hotellrum,fler myror på rummet... Ni vet.

Min resa blev inte som jag hade tänkt mig och då syftar jag på upplevelsen från vår vänskola. Syftar på den bild jag fick av skola och skolutveckling i landet långt borta. Den bilden jag hade innan jag åkte överensstämde inte med verkligheten. Verkligheten är bättre.

 

Väst har under en längre tid målat upp en tämligen klar bild över utvecklingen i Kina. I vinden av skolutveckling har vi känt doften från landet i öst och förstått att i Kina där pluggar man hårt. Vi har också fått vetskap om att det finns en enorm kunskapshunger med goda studieresultat som följd. Kina är ett av de världsledande länderna när det gäller matematik, kemi och fysik. Vi vet det här hemma i Svedala. Vi har den vetskapen i bakhuvudet samtidigt som vi matas med forskningsresultat som visar på en sjunkande kunskapsnivå i just dessa ämnen hemma på vår egen bakgård. Reaktionen i vårt avlånga land blir då att vi pressar in fler standardiserade prov i någon slags tro på att det förbättrar resultaten. Och sen lutar vi oss tillbaka och tittar menande på varandra och tänker att det är klart att de får goda studieresultat i Kina. De stackars eleverna sitter ju i skolbänken 37 timmar om dygnet utan rast och utan ro, raka i ryggen med lärare som hotar med piska om de inte jobbar tillräckligt hårt. Och klarar de sig inte i skolan så får de plocka ris resten av livet...

Inget kunde vara mer fel.

Min resa började med en flygresa modell längre. Flygtrötta, jet-laggade och lätt värmedrabbade så äntrade vi en av Shanghais flygplatser. Väl där så hämtades vi upp av representanter från skolan och blev vidareslussade till skolan och till välkomstmiddag med skolans ledning. Hade jag haft något att önska i den situationen så hade det varit att få en chans att tvätta av resdammet och byta om. Det hanns inte med. Situationen blev sådan att jag visades in på en restaurang extra lyx iförd mysbyxor, resdamm och med flygstolspressat sovhår. Det var bara att gilla läget. Två rektorer, ett första möte, ett handslag och ett stort leende. Det fungerade.

 

En finare måltid i Kina äter man ofta i form av rundabords-måltider med en glasskiva som är snurrbar. Uppe på denna glasskiva ställs det in 20 - 30 smårätter, minst. Det handlar alltid om att ta sedan dit man kommer. Gilla läget. Jag gjorde det och mumsade gladeligen i mig skaldjur som jag aldrig tidigare skådat, bröd med allehanda fyllning och äggröra med silverfiskar. Namnet till trots så handlar det inte om de små platta sakerna som kilar runt i badrum utan om en slags maskliknande genomskinlig fisk med pepparkornsögon som trotsigt stirrade på mig från äggröran. Vi erbjöds fantastiskt mycket god mat och våra resemagar har väl aldrig mått bättre.

Efter den första middagen med mysbyxor så blev vi installerade på våra hotellrum, belägna i en av skolans byggnader. Skolan är stor, vi kan använda ordet gigantisk för att förklara mer precist. På skolan går det just nu 1200 elever men de har plats för fler. Ett flertal huskroppar omgärdar skolans innergård där det växer lummiga träd på välskötta gräsmattor. De i buskagen inhysta högtalarsystemen bjuder flanören på fridfull musik. Feng Shui - idén om att vårt liv och öde påverkas av energierna som finns i vår omgivning - är viktigt här. Kanske inte så konstigt eftersom den filosofin har sin vagga i just detta land. Men det är i alla fall uppenbart och visuellt tydligt då vi rör oss på skolans område. Allt är genomtänkt. Varje byggnad,skolsal, träd och sten är placerad med en tanke. Feng Shui - trovärdigt eller flum - men friden och lugnet inne på skolans område går nästintill att fysiskt ta på.

För ett ögonblick får jag en inre bild på näthinnan. En bild av svensk skola med snus i taket, nerklottrade toaletter och själlösa korridorer. Mr Shui jobbade nog inte på arkitektkontoret den dagen svensk skola ritades.

Efter en första natt på skolan blev vi väckta tidigt för att få ta del av en "flaggceremoni" som eleverna brukar genomföra. Den "lilla" flaggceremonin visade sig handla om en samling ute på idrottsarenan. 1200 elever i perfektion. Raka led och full uppmärksamhet mot läktaren. De väntade visst. På "the delegation from Sweden" och på att jag skulle tala till dem. 38 grader varmt i skuggan. Luften dallrade av lika delar hetta och förväntan. Det var bara till att greppa mikrofonen och klarna strupen. Ord, meningar och tankar som levererades ut till de lyssnande eleverna genom arenans högtalarsystem. Situationen var smått surrealistisk.

 

Efter flaggceremonin följde kontraktsskrivande mellan Wenlan High School och Sandbergska skolan.

 

Kontraktet är skrivet av båda skolorna och vi har enats om ett kulturellt och språkligt utbyte som kommer att erbjudas både elever och lärare på respektive skola i framtiden.

Ren Jichang, min kompisrektor och jag fick värdefull tid att utbyta erfarenheter och tankar kring att leda en skola i utveckling. Ren startade sin pedagogiska karriär som lärare under ett antal år. En uppskattad sådan. Så pass uppskattad att regeringen fick upp ögonen för honom och uppmuntrade honom att bli rektor. Till en början gillade inte Ren tanken på rektorsyrket men insåg snabbt att han genom denna roll fick en möjlighet att förändra och utveckla skolan, något som han alltid ivrigt arbetat för. Rektorsrollen var därmed given. Ren är ingen mainstream-rektor. Förutom att leda utvecklingen på Wenlan High School så har han ett nätt litet extra-knäck som rådgivare åt regeringen. Det Ren tänker är viktigt. Och han har redan infört nytänk i ett land som tidigare inte varit nytänkandets föregångare. Ren ger elever fler chanser än en att klara slutprov. Han understryker vikten av att se till elevers förmågor i sin helhet istället för att stirra sig blind på ett standardiserat prov. (Kanske Ren kan tänka sig att komma till Sverige och maktens korridorer för att rådgiva en smula?)

 

Wenlan high school antar varje år tio elever som kan visa prov på särskild kreativ och kulturell förmåga. Ren säger sig göra det av en speciell anledning. För att dessa elever enligt honom påverkar hela skolan och inlärningsmiljön på ett så pass märkbart positivt sätt så han inte har "råd" att vara utan deras influens. Stort.

http://www.youtube.com/watch?v=IEERPL7VilM

Ren berättar vidare att alla lärare på hans skola har tid inlagd under eftermiddagarna då de umgås med eleverna för att lära känna dem ytterligare och för att kunna  utgå från varje elevs unika förmågor och intressen i undervisningen. Det som vi kallar "elevens val" existerar även på vår utbytesskola som ett "eget" ämne.

Under våra dagar vid Wenlan high school fick vi möjlighet att delta i lektioner men även ta del av elevers skolvardag även utanför klassrummet. Lektionerna för de lite yngre eleverna är maximalt 35 minuter. Därefter avbryts lektionsuppgiften. Oftast har de en rörelseaktivitet inlagd mellan varje pass. Ansiktsmassage, qigong eller annan gymnastik ute på idrottsarenan. Det räcker inte med "häng" i korridoren.

Ren berättar för mig att han anser att rörelse är en oerhört viktig ingrediens vid tillredning av kunskapsbuffén. Och hans ord bekräftas av det vi upplever och ser på skolan. Jag upplever att eleverna är i ständigt rörelse. Slås av att alla elever springer ute på gården och i gångar då de ska förflytta sig mellan lektionerna. Inte springbeteende som i "det är bäst jag kutar jag kommer att komma försent" utan mer en skuttande glädjefylld rörelse för att de har så mycket spring och liv i ben, kropp och ande. Så de sprang, skuttade, skrattade och vinkade konstant. "-High, hello Anna" uttalades ett antal gånger av  förbispringande elever med ett stort leende som avslut. Jag log så klart tillbaka, vinkade lika frenetiskt och förnam plötsligt en minnesbild av hur vi så ofta med en lätt gnällig ton hojtar på våra elever - "Spring iiiiinte i korridoren!"

Eleverna på Wenlan High School har tillgång till dator och "the World Wide Web". Men sociala forum som Facebook är stängda. Men det ska vi nog inte beskylla vår vänskola för eftersom det är spärrat överlag i landet. När jag frågade lärarna om elevers användning av datorer och frihet så fick jag aldrig något svar på min fråga. Eftersom jag är alldeles för vetgirig och nyfiken för att godta ett icke- svar så frågade jag flera olika lärare och en av lärarna berättade till slut för mig att Facebook finns tillgängligt om man betalar pengar. Samma lärare säger i samma mening att de som skola inte längre kan styra över vad eleverna kikar på för sidor då eleverna ändå kan nå det mesta via sina mobiltelefoner efter skoltid. Därför börjar de tänka om och informerar och utbildar i nätetikett, faror och fallgropar istället för att förbjuda. Modernt.

Resan var otroligt lärorik och jag ser fram emot vårt fortsatta utbyte med Wenlan High school! Jag tror på att utbytet skolorna emellan kan ge båda parter ett utvecklande utbyte både i form av pedagogiska tankar och erfarenheter men också i form av det fysiska utbytet i form av att elever och lärare byter plats med varandra och lever i varandras miljö för en tid med allt vad det innebär.

Vid det senaste samtalet jag hade med Ren, frågade jag honom om vad han ansåg att svensk skola kunde bidra med. Han svarade utan betänketid att han tror på att Sverige kan utbilda kreativa, innovativa och problemlösande unga människor som kommer att vara en klar tillgång för den globala utvecklingen i framtiden. Jag sträckte fram handen och vi tryckte varandras händer som en bekräftelse på att vi delar den övertygelsen.

Allt är inte bra med kinesisk skolutveckling och allt är inte dåligt med svensk skola. Men det jag vill påpeka är att landet i öst kör så det ryker just nu. Utvecklingen går att ta på rent fysiskt. Vi kan inte längre luta oss tillbaka här i väst och pilla oss i naveln och tänka att det löser sig. Att vi hänger med i konkurrensen bara vi trycker in ytterligare standardiserade prov. "Grisen blir inte fetare för att man väger den oftare".

När landet i öst diskuterar utvecklingspedagogik på regeringsnivå så håller vi oss skrikande fast vid en kateder. Jag har förvisso slängt min kateder på SÖRAB för länge sen och jag vet att vår skola och flera andra skolor i Sverige med oss har höjt blicken. Inte mot öst,väst,norr eller söder utan uppåt framåt mot den "lysande framtid" som är vår. Den ligger där och lurar ett beslut bort. Ett beslut om att våga vara lyhörd, global, kreativ, innovativ, nytänkande och modig. Jag har redan bestämt mig.

Om man tänker på blogginläggets rubrik så borde jag här och nu avsluta med "Snipp snapp snut - så var sagan slut"

Den här sagan har bara börjat...

 

Share

Logga in

Besökare online

Vi har 21 besökare och inga medlemmar online